onsdag 23 januari 2013

Kapitel 23: Fyra lika, fyra olika

Luke är inte den enda som växer upp. Hans favoritleksak Jake verkar göra det också, även om ingen annan tycks se det. 
Jake, nu en till synes verklig och levande varelse, skuttar glatt fram till Luke och vill genast hitta på något kul att göra. Precis som när dom var små.
"Wow, Jake, det där var så coolt!" utbrister Luke och synar sin låtsasvän uppifrån och ner. "Hur gjorde du det där!?"
"Lite tro och en gnutta magi," fnittrar Jake glatt.
"Det... är precis vad pappa säger när vi frågar hur vi blev till!"
"Mhm, jag vet!"

Luke kan fortfarande inte tro att hans älsklingsdocka har kommit till liv! 
"Vem sjutton pratar du med?" frågar Wilbur irriterat, där han sitter och jagar banditer på gunghästen.
"Jake, såklart!" utbrister Luke. "Det ser du väl?!"
"... du är ju knäpp!"

Wilbur kan inte se Jake, trots att Jake står mitt framför ögonen på honom. 
Strax så inser Luke att Jake är hans hemliga låtsasvän, som bara han kan se! Det är en spännande tanke, men samtidigt är det lite trist att resten av familjen inte kan se hur fantastisk hans bästa vän verkligen är.

Jake Barlow, en inofficiell medlem av familjen Barlow! 
"Du är den bästa födelsedagspresenten någonsin!" säger Luke lyckligt och ger Jake en stor kram.
För Wilbur ser det ut som att hans bror kramar luften och han bara suckar och skakar på huvudet. Tur att hans andra syskon är lite mer normala åtminstone.


Självklart var det inte bara Luke som fick en födelsedagspresent som han hade önskat sig. Tekla, som alltid varit intresserat av allt utmanande, önskade sig en Kemibänk och är nu gammal nog att kunna använda den.

Hon använder den ansvarsfullt och försiktigt också! För det mesta. 
"Vad tänker du göra med den?" frågar Lance nyfiket när han ser sin dotter arbeta.
"Jag vet inte än," svarar Tekla okoncentrerat medan hon undersöker flaskorna. "Jag är inte ens säker på vad hälften av dom här sakerna är ännu, men jag lär mig."
Det är knappast lugnande för Lance att höra, men han sväller verkligen av stolthet när han ser sin dotter engagera sig så passionerat i en så avancerad hobby.

Bara Tekla är försiktig. Man vet aldrig vad som kan hända när man leker med kemikalier... 
Wilburs födelsedagspresent är ett sprillans nytt metspö, som han tyvärr får vänta till helgen med för att använda. Skolan är viktigare och han måste stanna hemma med syskonen och ta hand om läxorna. Istället spenderar han mycket fritid med Liona, som älskar alla fyra barnen som om dom vore sina egna.

Det blir extra bra när man har lärt precis hur dom ska borsta och var. 

På tal om hundar, så har Fenris vänt sig till Leon för att glömma det hemska med skoldagen och ingen muntrar upp honom så bra som den lilla Schipperken.

Lite dragkamp ute i regnet tillsammans kan få vem som helst på bättre tankar. 
Fenris önskade sig en gitarr till sin födelsedag, men Argus tycker att han är lite för ung för det. Istället funderar han på att låta Fenris börja med en synth och sedan få ärva Argus' gitarr när han är lite äldre. Argus spelar ändå aldrig nu för tiden och gitarren är i bra skick.

Just nu tänker Fenris varken på någon gitarr eller en synth. Han försöker bara glömma bort att han måste till skolan imorgon och leker istället med lilla Leon.

Det bästa med regn är att då kan ingen se hur ledsen man verkligen är... 
På natten, när Luke och alla andra sover, så återgår Jake till sin ursprungliga, söta lilla dockform. 

Nästa morgon vaknar familjen, bara för att Lance och Argus ska inse att ingen av fyrlingarna har gjort sina läxor under gårdagen. Tekla höll på med kemibänken till läggdags, Wilbur bara lekte, Fenris var ute hela kvällen med Leon och Luke lekte med Jake.
"Vi måste vara världens sämsta föräldrar," säger Lance sorgset när han snabbt försöker fixa morgonen och hjälpa barnen med läxorna. 
"Det är bara en vanesak," säger Argus, som är på väg upp till fyrlingarnas rum med rena kläder i famnen. "Vi alla måste bara vänja oss vid det hela, sen ska du se att saker och ting går bättre!"

Läxor är det enda som Wilbur inte gillar med skolan. 
Luke delar sin brors känsla. Plugga gör man ju i skolan, varför ska man göra det hemma också?! 
"Pappa, jag behöver byxor!!"
"Kommer, Tekla!" ropar Argus och rusar upp för trappan.
"Pappa, jag förstår inte det här!" utbrister Fenris frustrerat. "Femton minus tio, det är ju omöjligt, eller hur!?"
"Det är det inte," säger Lance och skyndar fram för att kika över Fenris' axel. "Försök tänka med apelsiner. Om du har femton apelsiner och äter tio av dom, hur många har du då kvar?"
"Vad har apelsiner med matte att göra...!?"
"Vänta, jag går och hämtar några apelsiner..."

Jake försöker ge Luke lite extra hjälp med några sista minuten uppgifter. 
Det är en stressig omställning för familjen, men allt går att vänja sig vid med lite tid. Om inte annat så är Leon ett bra bevis på det. Leon, som först inte gillade fyrlingarna alls och som nu följer Fenris i hälarna som en skugga. Skolan har fått en hackig start, men barnen har gott om tid på sig att hinna ikapp. 

4 kommentarer:

  1. Jag gillar att Fenris och Leon är så bra kompisar =) Men det skär i mitt hjärta att han inte alls gillar skolan =( Får hoppas på att det ändras till slut.

    Och jag tror närmare bestämt att Lance behöver andas lite. Allt tar sin tid med de första barnen, man lär sig allt som man behöver lära sig och när väl andra barn kommer så fixar dem det med bravur =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, dom två blev riktigt tajta! :D
      Så är det för vissa... :( Skolan kan vara en riktig pina.

      Haha, Lance är förälder för första gången och för hans del gärna sista gången! XD Han älskar fyrlingarna, men fler barn vill han inte ha. :D

      Radera
  2. Läxor kan bli en hel del jobb, speciellt med fyra barn. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är svårt att hålla reda på vem som gör vad och vem som har gjort vad... :S
      Rörigt i familjen Barlow för stunden! :)

      Radera